2012-11-26

Haft sjuk ångest idag. På fredag begraver vi vår älskade Kickan...
Det är fortfarande så ofattbart och overkligt att hon är borta.
Det kommer att bli så vacker stund i kyrkan, men jag vill inte... inte inte inte...

Sofi och jag satt och kollade gamla kort igår... slänger in några här bara för att liva upp mej själv:)

  Wilma

  Maja & Wilma

 Benny & Sampa

 Vickis Maja & Wilma

Wilma

Julia & Romeo

 Allrakäraste

 Allrakäraste

  Elin

   Tintin

   Pelle

   Tintin

 Sampa & Benny

Och min dator verkar lägga till länkar av sej själv... orka!!!!!!!!!

söndag

Haft fullt upp hela helgen...
Igår STORSTÄD!!
Sen messade Moa och sa att jag skulle bjuda dom på mat, så det gjorde jag... eller bjöd och bjöd, dom handlade, jag kockade:)
Gjorde någon god klyftpotatis med vitt vin som jag hittade i nån tidning. det blev helt ok.
Sen bjöd Sandra på efterrätt:) GLASS och massa gott. Vi satt och småpratade och moffade i oss:)
Idag har det oxå varit fullt hus hela dagen.
Haft allrakäraste på besök, med sin broccolli:)
Och Sofi.
Och Moa.
Och hundra ungar som hällde ut exakt varenda liten pryl inne på rummet... Oh happy fejs.
Mindre bra är att man får höra en massa skit... Så trött på det. Men jag vet hur läget är och jag tänker inte vända kappan bara för att det ska bli lugnt. Har gjort det förut, men även jag har en gräns. Antingen så passar det eller inte... man kan inte hålla på att vela fram och tillbaks, inte hela tiden.
Exakt nu ska jag skjuta ner mej i soffan och förmodligen somna...
Just ja, en sak till... saknar min julia som faan:(
Och kickan, fast det hela är så overkligt så det känns bara som hon är på semester eller något. Jag har inte fått in i min hjärna än att hon verkligen är borta. Det kommer till mej ibland som knytnävsslag och då gör det så ont så ont:(

Älskade vän

Sov gott <3

Systrar

Var hemma från skolan idag eftersom Tintin var sjuk. Hon har gått här hela dagen och nysit och snoret har flugit åt alla håll... U BLÄ.
Städat och röjt i skåp, hur e det möjligt att man kan samla på sej så mycket skit?? Rent skräp kastar man in i något skåp, ifall man möjligen behöver det nån gång... Allt sånt har jag slängt nu.. Allafall i några skåp.

Simon och Sandra kom hit och ungarna blev överlyckliga. Jag satte Sandra i arbete direkt:) Hon fick sy ihop mina voodoo dockor så dom kan hänga. Har samlat på mej några, 5 st för att vara exakt. När monika var här en dag så kom vi på att det är ju vi systrar.. Jag har hängt dom i rad Äldst överst och yngst länst ner.

Kickan, Monika, Catta, Annica och sen jag:)

Kickan är en ängel...
Undra varför vi bestämde att just hon skulle vara den dockan? Eller ja såklart för att hon var en ängel, men jag blev lite paff idag när jag kom på att nu är hon ju en ängel på riktigt, som bor i himlen... Det visste vi ju inte då..
<3 <3 <3

1 Vecka

Idag är det en vecka sedan du lämnade oss allrakäraste <3 saknaden är stor och overklig.

Idag tog jag bussen till kolsva för att hjälpa min andra allrakäraste att städa ur gamla lägenheten. Hon och Olli och Neema och Albin the cat och Mr Higgins har flyttat till ett annat ställe.
Det låter ju inte som den roligaste Lördagssysslan precis, men saken är den att när jag umgås med henne har vi alltid kul. Vi städade och fejade och gjorde nästintill kliniskt rent till dom som ska flytta in där.
Kom hem, tog en dusch och nu tänker jag ligga på soffan resten av den här kvällen.
Ta hand om er därute<3<3

snö

Imorse när vi klev upp var det vitt ute:)
Det är så vackert tycker jag... Mindre kul att jag skulle ut och åka buss i halkan. Något jag verkligen är rädd för...
Varit i skolan, pluggat lite och städat lite i nya köket vi ska in i nästa vecka. Ska bli skoj att äntligen få kocka igen..
Talade med en av mina allrakäraste när jag väntade på bussen hem. Vi talade om Kickan (såklart) och hur ofattbart det är. Det känns som om hon åkt på semester och kommer snart hem igen.. Men så är det ju inte:(
Det blir en MÖRK november i år, men jag intalar mejsjälv att det kommer bli bättre. Eller jag vet ju det innerst inne. Vi kommer kunna skratta och känna glädje igen.
Vi kommer alltid gå med en tomhet i bröstet, men vi kommer klara det. Det finns ju lixom inte så många alternativ.
Jag ska nu göra mej en kvällsmacka av något nytt JÄTTEGOTT bröd dom hade fått in på konsum, sen ska jag kasta mej i soffan och slöglo på tv lite.
Ta hand om varandra ikväll. Ge någon en kram (dom kanske behöver det). Tänd ett ljus för någon ni saknar.
Älskar alla mina <3 så mycket... Ni vet vilka ni är.

En helt vanlig tisdag... men ack så jävla ovanlig..

Drog till skolan imorse, kan inte gå hemma, tankarna bara mal i huvudet...
Det har gått bra hela dagen, med undantag för några gånger jag blivit tvungen bita mej hårt hårt i läppen för att inte bryta ihop...Min stålfasad funkar...Inombords vrålar jag..
Vi har bytt skola och jag var skitnervös att inte hitta dit.. Mycket är jag men att vara världsvan e inte riktigt min bästa egenskap... jag hittade af dit tack å lov.. tråkigt som sjutton att inget e klart, så det blir att läsa teori tills ögonen trillar ur...
När jag kom hemåt gående på cykelvägen så lös det i Kickans fönster... jag hajade till innan jag kom på att Anders och Joel är där...
Älskade älskade....
Ljus brinner fortfarande, eller igen, jag vet inte. Vackert är det allafall.
Tänker på dej älskade hela tiden.

Heaven Got Another Angel - Original Song (Gordon True)

saknad

Jag är så ARG!!!
Det här är så sjukt overkligt och förjävligt... Vem bestämde att du inte skulle få leva längre? Varför just du?
Hur ska man någonsin kunna fatta?
Jag tänker på dej hela tiden och jag tror att jag snart blir psyk, på riktigt... Jag funderar på vad jag kan göra för att allt ska kunna bli bra. Sen kommer jag på att det spelar ingen som helst roll vad jag än gör... Du kommer ändå inte tillbaks.
Du fattas mej något enormt.
Jag vet att jag måste rycka upp mej och att livet fortsätter och att allt kommer kännas bättre sen... men jag vill fan inte ens det. Jag vill bara vrida tillbaks tiden och göra allt ogjort...
Jag vet att man inte ska tänka OM. Men tänk OM...
Tänk om allt var helt annorlunda. Det hade kunnat varit det. OM... Eller OM INTE...
Du hade så mycket att leva för och jag vet att du ville leva, jag vet att du kämpade så mycket... men det räckte inte...Saknar dej nå fruktansvärt...
OM bara den här smärtan inte gjorde så jävla ont.
OM igår var idag.
OM du fanns kvar.

Sov gott allrakäraste

Igår den 3 november 2012 lämnade du oss.
Efter nästan fem månaders kamp somnade du in.
Jag saknar dej så, det har jag gjort hela tiden, men klarat av det för jag tänkt att vi tar igen allt sen när du blir frisk... Men nu blev du ju inte det.
Din kropp orkade inte kämpa mer. Som du kämpat... I 149 dagar.
Jag är så glad att vi fick vara med dej sista tiden, att vi fick tala om hur mycket vi älskar dej, att vi fick känna hur mycket du älskar oss oxå.
Jag älskar dej så mycket. Mitt hjärta är så tomt så tomt just nu, jag har gått omkring här sen igår när jag kom hem... bara gått och funderat. Allt är så overkligt, ofattbart, onödigt och ledsamt.
varför du? varför nu? 
Du var så omtyckt av ALLA! folk skriver, tänder ljus, ringer och tänker på dej. Alla minns dej som en god människa, du var det. Den snällaste av alla.
Jag har svårt att skriva bra saker, för just nu känner jag bara sorg och vrede. men jag vet att det går över, en dag kommer jag kunna minnas alla goda stunder vi haft, just nu tänker jag bara på alla goda stunder vi aldrig kommer att få:(
Jag saknar dej så. Hoppas du träffat alla dom du saknat, hoppas du har det bra, hoppas du fått frid.

Älskade syster Sov gott, vi möts igen en annan dag...